Brygghuskören
Jag är en riktigt sångfanatiker. Fråga vem som helst i min omgivning så kan ni slå er i backen på att de för eller senare nämner att "det är han som brukar gå omkring och småsjunga". Ja det är verkligen mitt absolut största intresse och med tiden har det bara blivit mer och mer.
Allt började med Brygghuskören. Denna underbara studentkör på Växjö Universitet. Eftersom jag inte hade sjungit i kör överhuvudtaget innan så trodde jag, precis som så många andra, att jag inte kunde sjunga. Som tur var så släpade min dåvarande flickvän med mig dit och jag sjöng. Givetvis var man osäker i början, men med fin-fina basar bredvid sig som dundrade på som bara den så gick det bra.
Det jag direkt fastnade för i kören var den härliga gemenskapen. Lite pikar mellan stämmorna, men alltid med ett leende på läpparna. Det är klart att det tog några gånger innan man kom in i kören ordentligt. Men för det mesta handlar det bara om att vara öppen och ha kul. Sen dess är det många som har börjat och slutat i Brygghuskören, men på något sätt så finns det alltid kvar roligt folk.
Brygghuskören blev grunden för mitt sjungande. Innan så hade jag inte tagit en ton överhuvudtaget. Nu är jag väll egentligen lite för gammal för en studentkör och är kanske inte en student i ordets rätta bemärkelse. Det är bara väldigt svårt att släppa en kör som har gett en så mycket. Alla goda vänner jag fått där och alla glada minnen.
Kommentarer
Postat av: josse
Livet skulle kännas väldigt konstigt utan att få sjunga, och kören skulle kännas tom utan dig Rikard =)
Trackback
